Cashewnotter med tomatsas

Dagen D, dagen da vi skulle ta oss med buss ned till barnhemmet i Matenana, borjade med ett hastigt uppvaknande da var kontaktperson Victor gastade att vi hade fosrovit oss och var sena. Klockan visade fortfarande nagra minuter fore fem pa morgonen, men det var inte mycket annat att valja pa an att beskedligt hoppa upp ur sangen och in i den vantande taxin. Med ilfart korde vi mot busstationen. Istallet for den lilla skrothog vi vantat oss stod det en riktigt fin buss och vantade pa oss. Baksidan pryddes av texten "In God we trust", och vi insag snabbt att det var lage att borja be om vi ville komma fram helskinnade. Foraren korde som en tok, pratade konstant i mobiltelefon och hangde pa tutan minst en gang var 100e meter. Vid varje stopp blev vi attackerade av forsaljare som bar sina varor pa huvudet och forsokte kranga dem till oss genom bussrutorna. Om man inte hade varit forutseende nog att stanga sitt fonster kunde man ratt var det var fa en grillad majskolv, fast pa ett spett, upptryckt i ansiktet. Var fardkost(och tillika frukost, lunch och mellis) bestod av cashewnotter och endast cashewnotterna. Halvvags bjod bussforetaget aven pa ett litet paket mariekex och vatten. Highlight!

Efter 9 skumpiga timmar pa vagarna var vi framme i Mafinga dar vi blev uppmotta av Ewout, som driver barnhemmet tillsammans med sin fru Salome. Vi blev instuvade i hans bil for att kora de sista milen till Matenana. Pa vagen dit passerade vi ett floddelta, dar det senaste skyfallet hade fatt hela vagen att svamma over. Kaxigt forsokte Ewout gasa sig igenom problemet...och sen tog det stopp. Vi satt ordentligt fast i en blandning av decimeterhogt vatten och rodbrun lera. Vi forsokte med alla medel att ta oss loss, men varje forsok resulterade i att vi sjonk langre och langre ned. Vi stod chockade och handfallna infor detta valkomnande, och kande oss inte mer hemtama av att det plotsligt puttrade forbi en moppe med en gigantisk, knappt levande gris pa pakethallaren. Welcome to the real Africa! Tack och lov kom raddningen tillslut, och med nagra bybor som kommit till var undsattning kunde vi tillslut putta upp bilen.

Nagot medtagna kom vi tillslut fram till "Hotellet", dar vi blev inkvarterade for de narmsta sex veckorna. "Hotellet", som vi kallar det, bestar av tre hus runt en liten innergard. Vi bor 8 volontarer dar, Emmy och Edwin delar rum tillsammans med spindlarna, och i rummet bredvid bor en glad Helsingborgsbo vid namn Sandra. I skjulet bredvid bor de andra, Jesper, dansken Jeff, Lina och Sten-Erik. Dessutom har vi en valdigt spirituell dam vid namn Freia. Hon forsoker introducera meditation och positiva kosmiska energier i var vardag, och ser garna sig sjalv som Moder Gaia - en del av det kosmiska universum.

Trots att vi redan innan vi akte varit medvetna om villkoren, var det en smarre chock att inse att det inte var falsk marknadsforing. Det fanns verkligen inte nagon elektricitet. Och det fanns verkligen inte nagot rinnande vatten. Foljdaktligen lagar vi all mat over den oppna eld som alltid brinner nere pa barnhemmet, och duschar med hjalp av plasthinkar och uppvarmt regnvatten. Toaletten var under var forsta dag bara ett hal i marken, men under veckan som har gatt har Jesper och Stenne tillverkat en toastallning i tra, sa att vi kan sitta ordentligt och slippa traningsvark i laren:)

Efter att ha lamnat av vara vaskor och hunnit halsa pa de andra volontarerna, promenerade vi genom en bit av den lilla byn, som inte har fler invanare an en svensk gymnasieskola(runt 900 narmare bestamt). Sjalva barnhemmet ligger ungefar 500 meter fran Hotellet, mitt i en mindre sluttning fylld av andlosa grona akrar, angar och odlingar. Utover Ewout och Salome, bor dar aven Salomes dotter Akisa(4), omhandertagna Alfa(4) och Witness(9 manader), Salomes syskon Felician, Justin och Filippo. Uppe med oss pa Hotellet bor ocksa Agnes(25) och hennes supercoola son Eddison, allmant kallad Eddie, som vid sina 16 manader redan har en utvecklad hiphopstil.

Vi avslutade var resdag med en god middag pa spagetti och toomatsas, och en Circle of Sharing i Freias regi. Morkret kommer snabbt vid halv 8, och de sista timmarna innan laggdags spenderar vi i skenet av ficklampor och stearinljus. Kvallarna blir tidiga och vi ar oftast i sang vid 10-tiden, aven lordagkvallar:) Forsta dagen kandes valdigt bra trots alla nya intryck!