torsdag 5 februari 2009

Safari Time !

Dagen hade antligen kommit... Ute pa savannen vantade zimba, en flock elefanter och en och annan giraff - helt enkelt det stora aventyret. Men forst var det dags att vakna till liv i den iskalla duschen. For att varma oss efter det snabba uppvaknandet oppnade vi upp balkongdorren och slappte in solen. Dalen nedanfor hade baddats in i en sockervadsliknanden dimma och bara de oversta tradtopparna stack upp som sma broccoliknoppar. En snabb packning och en god frukost gjorde oss redo for nasta etapp. Klockan 9 stod Francis och kocken Gerald redo och vi stuvade in packningen. Vagen plojde sig fram genom det gigantiska slattlandskapet med bergen i horisonten som en bla fond. Har och dar kantades vagen av sma runda masaiihyddor ( dem flesta byggda i lera och en del i kodynga ) och da och da fick bilen sakta in for att lata en hjord kor eller getter passera over vagen. Tillslut var vi framme i Tarangire Nationalpark.

Det forsta vi fick gora var att satta upp varat talt, ett projekt dar vi formodligen var mer till problem an nytta. Efter den vantade den forsta safarituren, yeah ! Vi fick blandannat se giraffer, vildsvin, babianer varpa Edwin hoppa till av forvaning " finns dem pa riktigt ". Vart haftigaste mote var med mycket nargangen elefent, som stod en 2 meter fran bilen. Efter Safarin vantade en middag, med mat och sedan var det laggdags. Varat talt stod under ett balboatrad, alldeles ensamt ute pa savannen. Efter att Francis ropat " Emmy can you hear the hyena " var var nattsomn forstord och vi lag pa helspann natten lang.

Nasta dag akte vill till serengeti och pavag dit at vi lunch vid Oldupai gorge dar man har hittat 2 miljoner are gamla skelett. Pa serengetis slatter fick se varat forsta lejon och en geopard som dodade en antilop, nogat som ar valdigt sallsynt att fa se. Taltuppsattningen gick betydligt snabbare och antalet talt var manga fler.

Dagen darpa var uppstigningen redan 04:45 da det var dags for en ballongflygning i gryningens sken. Eftersom det var tva stora personligheter som skulle aka med fick vi den stora ballongen med plats for 16 personer. Det ar den 3 e storsta i varlden. Vi fick ligga ner i starten och halla i oss for glatta livet men nar vi val var uppe i luften gick farden valdigt mjukt. Nagot som var haftigt var att man nu sag djuren uppifran och fick se andra saker da vi inte var bundna till vagarna. Bland annat flog vi lagt over en flod full med flodhaster som lag pa varandra som i en ormgrop. Upplevelsen att fa flyga over serengeti var en ovanlig och kul upplevelse, tack till Emmy!. Som pricken over i;t avslutades det hela med en champagnefrukost, edwin fangade korken, sa nu ska han bli ballongkapten ( enligt piloterna blev man det om man fangade den ). Langbordet stod uppdukat mitt ute pa savannen framfor ett stort akaciatrad. Frukosten bjod pa allt man skulle vilja ha. Efter turen var det dags for mer Safari, vi sag bl.a var forsta leopard och hamnade mitt i en flock giraffer som aven hade pa menyn ett ton flugor. Dagen avslutades med att vi fuskade oss in pa en fin lodge och fick se solnedgangen fran deras soldack ( helt okej hotell :P ).

Nasta dag borjade vi med en morgonsafari och kom tillbaka till dunderbrunch med bl.a Pizza och pankaka. Efter det packade vi ner taltet och begav oss mot Ngorogoro. Vagen dit kantandes av hoga kullar, dalar med en gronska som vi inte trodde fanns i Afrika. Den har natten skulle vi bo pa Zimba campsite ( Zimbaland ft Edwin and Emmy ) dar vi hade en utsikt hela Ngorogoro crater. Vart talt var numera pa bristningsgransen och dragkedjan lagades provosoriskt med silvertejp. Efterlangtat fick vi popcorn, nagot som Emmy var overlycklig over. Efter ett riktigt afrikanskt osregn gick vi och la oss. Efter nagra timmar vaknar Edwin av att Emmy utbrister " Gud ". Hon behovde verkligen ga po toaletten. Efter en stunds intensivt lyssnande kunde vi konstatera att nagonting rorde sig utanfor taltet. Vi hade blivit forvarnade om att lejon kunde komma till campen, da man inte skulle ha mat i taltet. Vi var var alltsa overtygade om att det var det. Efter tre plagsamma timmar, aven for Edwin som ocksa behovde ga pa toa sa hade de hamnat i en krissituation. Edwin forsoker Emmy om att anvanda en plastpase, men Emmy vagrar. Vi det har laget har vi forstatt att det ar ett djur som betar, darfor inte ett lejon. Med forhoppningen om att det inte ska vara en flodhast, oppnar vi forsiktigt taltduken och dar star en buffel i manskenet. Det var en fantastisk siluett med det gigantiska tradet och buffeln som avtecknade sig mot den stjarnklara morkbla himlen. Plotsligt hoppar Emmy ut genom taltet och gor det hon behover gora, sittandes framfor buffeln. Knappt darefter hoppar Edwin smidigt ut, han vill inte vara samra han. Sedan var det bara en knappt timme kvar till Safaridags. Noden har ingen lag :).

Nasta dag borjade med att vi akte ner till den haftiga cratern med solen framfor oss. Vi fick bland annat se nagra noshorningar pa langt hall, sa darmed var var big five komplett. En guidebil visade sig hade gatt sonder, sa vi lat en av passagerarna aka med oss, en trevligt amerikan. Vagen tillbaka till zimbaland var otroligt brant, sa darfor var det tur att vi hade en sa stor bil ( en jeep ). Sedan var det dags for resan tillbaka till Arusha, som tog ca 5 timmar. Under farden bjod vi pa Ahlgrens bilar, som Francis tyckte smakade som sniglar medan Gerald alskade dem, sa han fick pasen. Tillbaka till Lodgen valdigt tagna av upplevelsen.

Vara guide och kock var mycket trevliga och gjorde denna upplevelse till den det blev. Det kandes som att de skrattade at oss nar vi standigt tappade bort saker och sedan aterfann dem pa speciella platser ( Edwins kamera ). Vi har tyvarr ingen tillgang till en minneskortslasare sa bilderna fa vanta. Kwaheri !

2 kommentarer:

  1. Hej,
    Det låter verkligen som om ni har det superhärligt, vad avundsjuk jag blir! Speciellt med tanke på att just nu är det 3 grader och snöblandat regn här hemma i Sverige...
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Visste väl det:)...silvertejp fixar det mesta!
    En hel tältduk håller väl inte Zimba på avstånd men säkert närgångna myggor.
    En kall, ruggig dimma har lagt sig som en filt över Stockholm och ikväll börjar Melodifestivalen... M.a.o. långt från Afrikas sol och savanner med akaciaträd och vilda djur.Vilka äventyr! Härligt att få dela dem med er!
    Kramar från oss båda
    Mama Kese

    SvaraRadera