Ugali-time..

En dryg vecka har vi nu hunnit tillbringa pa barnhemmet, en tid da vi fightats med mygg, spindlar, diverse magsjukor(for Emmys del) och majsgroten. Rutinerna har hunnit satta sig riktigt bra, och vi har anammat den afrikanska rytmen och kulturen (aven om vi har en bit kvar vad det galler den sprakliga biten..). Morgnarna rivstartar med ett fasligt kacklande fran hornorna, och fantastiska soluppgangar vantar da vi kliver ut pa garden i ottan. Om vi lyxar till det tar vi en regnvattensdusch, annars bar det direct av mot frukosten och det nybakade brytbrodet. Den som kommer sist ned vinner disklotten, och det har blivit nagra dagar for oss…

Efter frukosten leker vi med barnen fram till “Ujji-time”. Ujjin innebar en vattnig valling med massa socker i, som vordnadsfullt sorplas i av barnen ur fargglada sma plastmuggar. Nar de sista dropparna ar urdruckna turas vi om att halla i en engelskalektion for 5-6-aringarna, medan de andra barnen ritar, gor parlarmband eller busar som vildar pa garden. Vid ett vankas lunchen, varje dag samma sak. Antingen potatis, bonor och gras, eller ugali, bonor och gras. Forsta dagen kampade vi i oss ugalin – en majsgrot som mest liknar en klump malet ris som ligger som en sten i magen redan efter forsta tuggan. Efter det forsta motet med den tanzanianska lackerheten har vi dock lart oss att ga och steka agg de dagar det serveras ugali.

Efter lunchen samlas barnen i ring och vi hjalper dem att borsta tanderna. 40 sma fargglada tandborstar ligger samlade i en burk, prydligt markta med barnens namn. Vid 2-tiden leder Victoria, en av de afrikanska kvinnorna, “Wimbo”, sangstund, med barnen. "Huvud, axlar, kna och ta"(Swahili-version) hor till favoriterna. Efter det gar barnen hem och vi kan antligen pusta ut och fa en lugn stund;) Eftermiddagarna ar valdigt flexibla. Man kan valja att stanna kvar pa barnhemmet och hjalpa till med sysslorna dar, eller jobba pa att gora i ordning Hotellet. Kanner man inte for nagot av det, kan man ta upp sin dyrbara mjolkchoklad inhandlad i grannbyn och avnjuta den under helig tystnad. Emmy har lagt ribban for den konstformen... Det ar jattefina omgivningar, sa om man vill kan man cykla eller promenera runt. Faller inte heller det i smaken kan man lasa, spela gitarr (3 stycken av oss spelar), eller bara sitta och snacka.

Middagen star pa bordet vid halv 7, och den ena maltiden overtraffar den andra. Ewout ar matlagningskonstens mastare, och utover den gangen da det lag ett helt honshuvud i grytan, i sann afrikansk anda, ar de utsokta! Efter maten spelar vi ibland ett parti volleyboll som Emmy och Edwin turas om att vinna. Da morkret har gjort sitt inbrott myser vi framfor elden med gitarrspel, sang och berattelser om Ewouts handelserika och dramatiska liv tills roklukten har satt sig i varenda por, och vi ger oss av tillbaka till Hotellet. Om vi orkar spelar vi ett sista parti kort, annars vantar tandborstning innan vi utmattade stupar i sang. Lala Salama!